tåg
Sitter på tåget nu med en sovandes liten pojke i famnen. Om lite mindre än tre timmar får vi träffa älskling. Annars är jag ganska mör. Lite sorligt att lämna de man bryr sej om, tråkigt att komma hem till gult när man varit bland grönt. Men hemma är fortfarande bäst, och kommer alltid att vara. Är så stolt över min älskade son som är en ängel att resa med. Han har skött sej så bra. Än är vi inte hemma förståss, men en bra bit på väg.